Har nästan precis kollat på Debatt! Intressanta diskussioner, dels om huruvida riktigt små barn bör använda datorer och/eller surfplattor, dels om djurparkernas behandling av sina djur + dess vara eller icke vara!

I sistnämnda fall skulle det inte störa mig nämnvärt om man släppte djuren fria och avskaffade dylika parker. Varför bestämmer vi människor att djur ska hållas inlåsta och visas upp mot betalning och i vissa fall behandlas både respektlöst och riktigt vidrigt illa? Prova att låsa in ett gäng människor i några dagar och visa upp dem och deras beteenden och vardag för pengar? Visst, Big Brother har ju detta koncept, fast där får vinnaren betalt istället + att det ju är en frivillig grej! Samhället är otäckt, när man sätter pengar och makt framför individers välmående, oavsett om det handlar om djur eller människor. För enligt mitt sätt att se på det så har djur precis lika mycket rätt till ett värdigt liv, som vi människor har!

Angående om småungar ska ha tillgång till dagens teknik eller ej, så är det nog säkrast att låta föräldrarna avgöra detta... Även om man såklart som icke-förälder givetvis kan ha sina åsikter om det hela, åt ena eller andra hållet! Men som sagt, är nog individuellt hur det fungerar runt om i världen! Funderat lite på hur jag skulle gjort om jag haft barn, men fundera är en sak, agera en annan! Ja, ja...

Tja, så har man i flera dagar hostat, snorat och känt sig allt annat än pigg. Är väl så smått på väg att ge med sig nu, men är inte helt återställd än. Så typiskt också, när jag precis kommit igång med hemmamotionerandet igen, men bara att ta nya tag så fort jag känner mig kry och pigg igen!

Sitter just nu och läser en bok (eller lyssnar, om man ska vara noga) som heter "Hej Nostradamus"! och är baserad på en av de otaliga skolmassakrar som förekommit i USA! Otäckt att folk kan flippa ur sådär och bara meja ner sina skolkamrater hur som helst... Eller är kanske fel att kalla dem kamrater, men ni förstår säkert hur jag menar. Man ska väl inte vara alltför naiv och tro att detta inte kan hända även i vårat land, men självklart hoppas jag att det inte ska bli så! Vi har väl lite andra vapenlagar här, även om det annars verkar fungera si och så med lagar och ordning i detta land.

Byter raskt ämne till något betydligt mer positivt och roligt. Nämligen mina bustroll, Kim, Irmelie och Clara. Varit full cirkus här idag. Bus på hög nivå och matte Veronica har fått "hjälp" nu ikväll att sortera nytvättade strumpor och annat smått och gott. :-) Kort sagt, vem behöver underhållning på annat sätt, när man har tre underbara buskatter i samma hushåll? Mattes underbara älsklingsungar!!! <3

Nähäpp, snart dags att sova, men först lite småsaker som ska ordnas + att jag framför allt vi läsa klart boken innan jag stänger av DAISY-spelaren för denna kväll!

Eller har varit det till och från, men ändå inte kommit mig för att skriva! Får se hur regelbundna mina inlägg kommer dugga denna gång. Kör nog på och skriver så ofta eller sällan jag har lust, precis som tidigare. Har dock inte givit upp bloggnadet på något vis - bara inte blivit av, helt enkelt.

Orkar inte gå in på precis allt som hänt sedan senaste inlägget här, men några kortisar kan ju vara värda att nämnas i alla fall:

1. Jag har flyttat. Den första april fick jag äntligen flytta in i den mysiga tvåa jag väntat på ett tag. Stortrivs och bara älskar denna lägenhet. Större, mera rymligt, härlig utsikt och allt... Ända jag kanske saknar då är dusch istället för badkar, men dels kan man ju inte få allt, dels vet man ju aldrig - kanske hyresvärden nån gång i framtiden beslutar sig för att återinföra tillval, som exempelvis dusch, diskmaskin, tvättmaskin eller dylikt... I så fall är ju valet givet för min del!

2. Den 18.e juni föddes mitt första syskonbarnbarn. Underbart söta Dorian! <3 Ett riktigt litet charmtroll som det ska bli en ren njutning att få lära känna ordentligt!!! :-)

3. Den 15.e juli blev jag ägare till två underbara kattbebusar, som jag döpt till Irmelie och Clara! De föddes den 6.e maj och jag stiftade första bekantskapen med dem den 9 juni! Kändes bara så självklart att det blev just dessa båda gostroll! Hade dem hos mig nästan hela tiden vi var på besök! <3 Och underbara Kim, som fyllde 9 år i augusti, tog dem till sig nästan direkt, precis som med älskade Dina-bebus!!! Mattes lugna, goa, mysiga och omtänksamma flingunge!!! <3

Tja, var några av de saker jag tycker är värt att nämna. I övrigt flyter dagarna på, som vanligt! Bara att göra det bästa av dem, så mycket det är möljligt! Nu är det höst och kvällarna blir allt mörkare, men är bara att gilla läget - snart går vi mot ljusare tider igen! :-)

Känner mig lite smått uttråkad, så slänger in en lista här på bloggen i väntan på John Blund! :-)

...du gjort något du egentligen inte ville?
Nej, det tror jag inte!

...du skämt ut dig?
Nix!

...du kastat pärlor på svin?
Knappast!

...du kramat en vän som betyder mycket?
Har kramat min mor!

...du bråkat med någon du hatar?
Nej, hatar inte i onödan och har inte bråkat med någon!

...du ringt fel person?
Nej!

...du gråtit?
Inte direkt, men var nära i torsdags natt, av glädje, när Småkronorna tog ett hett efterlängtat VM-guld i J-vm i hockey! :-)

...du solat?
Knappast!

...du pussat någon?
Ja, min underbara katt Kim! <3

...du varit ute i regnet?
Japp, tidigare ikväll, faktiskt!

...du umgåtts med en speciell person?
Umgåtts med goa Kim. Person eller ej, men hon är speciell för mig!

...du haft kuddkrig?
Nej, var längesen jag hade kuddkrig sist!

...du skrattat åt någon annans skämt?
Har nog hänt!

...du inte skrattat åt någon annans skämt?
Absolut!

...du gått nattpromenad?
Nej!

...du spillt ut vatten på golvet?
Japp, brukar skvimpa ut lite då och då när jag fyller på vatten åt Kimsan!

...du laddat mobilen?
Japp!

...du förstört något?
Ja, råkade klämma sönder en rätt så nyinköpt ljusslingar. Den var inte så dyr, men irriterande ändå, såklart!

...du slagit någon?
Absolut inte - hatar våld!

...du gjort något du ångrar nu?
Ångrar lite att jag köpte en chokladkaka tidigare ikväll, men å andra sidan var jag sugen på det + att det ju ändå inte är någon idé att ångra något som redan är gjort!

...du terroriserat någon?
Hoppas jag inte! :-)

...du spottat på någon?
Aldrig i h-e, är bland det äckligaste som finns!

...du badat i badkar?
Nej!

...du missbrukat musik?
Man kan INTE missbruka musik!

...du pratat med någon längre än fem timmar?
Nej!

...du dragit skämt som ingen förstod?
Nej!

...du haft vattenkrig?
Nej!

...du sett på film?
Japp, såg Parlamentet vol 1 härom kvällen. TV-program, jag vet, men är ju det bästa från det programmet som sammanställts till en DVD-film!

...du pluggat?
Nej!

...du matat fiskar?
Nej, äger inga fiskar, men däremot har jag såklart givit Kim mat!

...du tagit fel på person?
Nej, men det händer ibland! :-)

...du skjutit slangbella?
Nej, aldrig provat det!

...du fiskat?
Knappast!

...du tappat rösten?
Nej!

...du sovit en hel dag?
Nej, men jag har haft lust att göra det vid i alla fall något tillfälle! :-)

I går, den 18/11 cirka tjugo över ett fick du somna in, lugnt och stilla efter en tids svår sjukdom. <3
Beslutet att låta dig somna var inte svårt, men avskedet var det: Men jag är så tacksam för de fyra år jag och din bästis Kim fick ihop med dig!
Alla ljusa minnen!
Hur ofta du fick mig att skratta eller le.
Alla dina busstreck och tokiga infall!
Hur du gärna sov nära, nära!
Det underbara ljudet av din kurrande motor, kombinerat med snuttandet på tassen - en egenhet du burit med dig genom alla år!
Hur du, under dina löpperioder, ställde dig upp, likt en känguru och liksom "dansade" med underkroppen.
Dina små musungepip när jag "bebispratade" med dig....
Hur du raskt klättrade uppför gardinerna och balanserade fram och tillbaka på gardinstången!
Hur mycket du älskade allt och alla och gärna mötte alla som kom på besök i hallen!

Oj oj, finns så mycket mer att minnas, men detta är några av alla minnen som personifierar just dig, mitt älskade bebustroll!!!

Dina, mitt hjärta, du kommer alltid ha en speciell plats i mitt hjärta och jag ska vårda minnet av dig ömt och kärleksfullt! Matte älskar dig och kommer alltid att göra det, det vet du!!!

Vila i frid, älskade miniflingunge! Jag vet att morfar tar väl hand om dig på andra sidan!!! <3<3<3

/MILJONERS MILJONER KRAMAR, PUSSAR OCH KEL från matte Veronica, bästisten Kim och "mormor"!!!
           

Sju år går så otroligt fort!

Känns som det var i går, eller kanske förra veckan som jag stod vid din sjukbädd och tog ett sista farväl, då du lugnt somnade in efter flera års kamp mot en grym och obotlig sjukdom.
Vi såg dig lida, ha ångest och panik + säkerligen rejält ont, men tycker ändå att du var så stark och tapper!

Önskade väldigt ofta under framförallt din sista månad i livet att man kunnat göra något för att underlätta för dig, men inbillar mig i alla fall att du någonstans mitt bland sjukdomsdimmorna ändå på något vis anade att vi fanns där, brydde oss om och hur mycket vi älskade dig!
Gör det än i dag och saknaden efter dig är större än jag ofta visar utåt, men tror på något sätt att du ändå finns här och kanske vakar över mig!

Livet går vidare och de flesta minnen av dig är ändå ljusa.

Din humor och ditt oftast glada och skojfriska humör.
Hur du gick upp tidigt om mornarna, även sedan du blivit pensionär, för att läsa lokaltidningen och sedan satt vid skrivbordet och lade patiens. Fanns alltid ett stort glas och en tillbringare med vatten inom bekvämt räckhåll.
Och givetvis även din plastburk med rödvita polkagrisar.
När man skickades iväg till kiosken för att köpa en stock "Ettan"!
Hur vi, när vi var ritkigt små, kliade dig på ryggen, medan du löste korsord.
Hur du, en gång när jag var liten och hade öroninflamation, lät mig ligga med det onda örat på din arm och du läste Madicken. Var annars mest mams som läste för mig.
Hur du lekte "Two apples - hepp, hepp!"
När vi satt uppe sent på natten och kollade på ishockey (Canada Cup).
När jag sent en kväll, strax innan jul, smög mig ut i köket för att nalla några av mams goda köttbullar och du redan stod där vid kylskåpet, i precis samma ärende... :-)

Du engagerade dig till 110 procent i alla projekt du företog dig, antingen det handlade om renovering av sommarstugan eller en dust vid hockeyspelet.
Hur starkt du brann för att hjälpa och stötta de som behövde dig, och då inte bara vi inom familjen.
Din lekfullhet och påhittighet.
Din envishet och stundtals orubbliga vilja att fixa och ordna allt till det bästa, såväl för din familj, som inom de föreningar och organissationer du tillhörde och kände samhörighet med.

Jag vet att du var en mycket uppskattad, omtyckt och populär person, men att du även hade en auktoritet som gjorde att du ingav en väldig respekt!
Och visst finns det mindre roliga minnen också, men vem är felfri? Ingen!
Jag väljer i alla fall att minnas det som var bra och positivt och dessa minnen överväger helt klart!
Ovan nämnda minnen + många fler kommer jag alltid bära med mig med stolthet och kärlek!

Kan sammanfatta det hela med vad en av mina systrar sa till dig några veckor innan du somnade in:

Du har kanske inte alltid varit så lätt att leva med, men jag skulle aldrig velat haft någon annan pappa än du!!!

Fortsätt vila i frid, lilla pappa och tack för allt!
<3<3<3 Jag älskar dig så.... <3<3<3

...men får se om det är tillfälligt, eller om det hänger i sig... Lusten att blogga alltså! :-)

Varit en helt okej sommar, förutom att min underbara, goa faster gick bort i slutet av maj. Tyckte så otroligt mycket om henne, helt enkelt, men hon blev i alla fall 95 år och var en sann kämpe in i det sista! Nu är alla pappas syskon på andra sidan och snart är det dessutom sju år sedan pappa själv somnade in! (26/8)

Hur som helst, nu väntar hösten runt hörnet och på måndag drar skolorna igång här också för alla kottar, stora som små! Minns ju själv hur det var när man gick i plugget. Först kom man hem från skolavslutningen i juni och tänkte som så att jisses, vad många veckor man är ledig - vad skönt det ska bli! Och så vips, innan man knappt hann blinka, så var det dan före första skoldagen på höstterminen! Blandade känslor var det ju. Å ena sidan lite vemodigt att lovet var slut, men samtidigt lite mysigt också. Träffa klasskamraterna igen, nya skolkläder, böcker och diverse prylar inköpta och förväntningar inför kommande skolår. Men redan efter en vecka börjar så smått skolledan infinna sig och sedan pendlade det lite under hela terminen! Nåja, sådant som ingår!

Nähäpp, dags att släppa de nostalgiska tankarna för en stund och pyssla med något annat! Tjingeling på er och ha en fortsatt mysig lördagskväll!!!

Hamnade i konflikt i tvättstugan förut med en surkärring, som gav sig på och förolämpade min mor, dels för att hon råkat tvätta ett sängöverkast, som visade sig vara trasigt och därav luddade ner i torktummlaren, trots att hon lagt det i en tvättpåse. Dels råkade mamma komma till tvättstugan cirka en kvart för sent för att hämta sin kvarvarande tvätt, vilket ju också var en superkatastrof! :-(

Mamma bad snällt om ursäkt, men förolämplingarna fortsatte hagla, så till slut tappade jag tålamodet och frågade kärringen hur många gånger hon krävde en ursäkt + om jag skulle falla på knä och kyssa hennes fötter... Slutade med att när vi gick därifrån bad hon mig hålla käften och jag bad henne dra till ett varmare ställe...

Vill med bestämdhet påpeka att jag INTE har för vana att bete mig såhär mot folk, speciellt inte mot folk jag inte känner, men när någon som står mig nära, vilket ju mams gör, får ta emot så mycket skit på en gång, istället för att bara lugnt och stillsamt fått en tillsägelse, tja, då rinner mitt heta temperament över!

Skäms INTE för att jag tog mams i försvar, men såhär i efterhand hade det kanske varit smartare att bara be om ursäkt EN gång, sedan slå dövörat till och gå därifrån... Hur som helst, hänt är hänt och tänker de gå vidare med det hela, vilket de hotade med att göra, så fine, varsågod! Varken jag eller mams kommer bry oss om detta mer. Känns dock lite bättre nu, när jag fått skriva av mig, men som sagt, ger man sig på folk i min närhet och är så otrevlig, då får man skylla sig själv - då avviker jag från den fostran jag annars växt upp med, att man inte ska bete sig illa mot folk man inte känner! I stridens hetta säger man ju dessutom oftast saker man normalt håller inom sig, men som skrivet, hänt är hänt och jag står för det!

Behandlar man varandra schysst, så blir världen klart bättre! Dock måste man ju få försvara sig själv eller sina nära och kära, om det trots allt blir nödvändigt!

End of the story!!!